Läsning för svenska folket / 1908 / 157 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Åbo slott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I Åbo slott.

[1]

I den månklara kvällen begifva vi oss af ut
från staden och styra kosan till den åldriga
borgen. På afstånd se vi ljus lysa ur några af de små
fönstren, och då vi närma oss, vrides nyckeln
rasslande om, och den tunga järndörren slås
skramlande upp för oss. Vi träda tysta in i det mörka
hvalfvet, och då vi därifrån komma ut på
borggården, reser sig det gamla slottet inför oss och
aftecknar sina torn och tak mot aftonhimlen, där
stjärnorna skimra fram mellan skymmande skyar.
Som i andakt står man inför denna vålnad från en
gången tid, som inför en helgedom. Man känner
sig stå inför århundraden, och det förefaller en,
som om de förgångna tidernas alla strider och kval,
längtan och oro ännu bodde kvar inom dessa tunga,
dystra murar, därifrån allt lefvande redan flyktat.
Och när man träder in under de låga hvalfven, som
leda fram till den inre borggården, slår det en till
mötes en flägt af förgängelsens, af grafvens stora,
heliga allvar.

Så gå vi uppför mörka trappor och genom rum
och träda sedan in i en klart upplyst sal, där från
soffan reser sig upp en dam i storrutigt frasande
siden, slottsfrun, som helsar oss välkomna.

Vi slå oss ned kring bordet midt ibland
praktfulla blänkande speglar och högkarmade kungliga
stolar, medan Sveriges stora Carlar från väggarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>