Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Sveriges nordanbygd. Af Arvid Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
malmupplagen, hvilka under vintern oupphörligt ökas,
tills sjöfarten i juni åter börjar. Dit gå malmtågen
dagen i ända från Malmberget och Koskulls kulle.
Raderna af de elektriska båglamporna taga sig om
aftnarna storartadt ut från staden. Här är lif och
rörelse, i synnerhet då skeppningen börjar. Med
stora järnskopor, hvilka lyftas af maskiner,
upptages malmen och fylles i s. k. »fickor», från hvilka
vagnarna få sin last, och så gå vagnarna ut på de
höga lastbryggorna för att direkt lemna sitt
innehåll i de stora ångarnas lastrum. Dessa ångare föra
sedan sin last till Stettin och Danzig i Tyskland
eller till Rotterdam i Holland. Öfver 1 million ton
går härifrån årligen till utlandet. Söder om
Luleelfven har här emellertid anlagts ett nytt
storartadt järnverk för malmens smältande, hvilket med
nyaste metoder arbetar framgångsrikt i täflan med
utlandets stora järnverk.
Till malmerna och grufvorna återkomma vi dock
sedan och vilja nu se oss om i kustlandet. Innanför
själfva strandremsan ligga, tvärt emot hvad man
skulle tro, bördiga trakter, där korn och hafre
odlas och till och med något råg. Jag har sett de
vackraste hafrefält ända uppe vid Gellivare, men
hafren mognar ej, utan skäres till grönfoder. Stora
och vackra gårdar ser man ock mångenstädes.
Ladorna äro öfverallt byggda med öppna mellanrum
mellan stockarna och väggarna snedställda, så att
de nedtill gå inåt, detta för torkningen af den
inbärgade grödan. Elfdalarnas bördighet härleder sig
bland annat af det slamm af medförda kalk- och
apatitpartiklar, som elfvarna vid sina
öfversvämningar sedan mångtusende år tillbaka kvarlemnat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
