- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1908 /
203

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Sveriges nordanbygd. Af Arvid Kempe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Framkomna till kusten, sorteras stockarna efter
de olika bolagsmärken, med hvilka de stämplats,
och bogseras till sågverken. Längre följa vi dem
ej. Deras vidare behandling och utförsel till
utlandet är ju allmänt bekant.

Medan skogsbruket hittills varit det
bestämmande i länets hela ekonomiska lif, har på senare
år en annan näringsgren kommit till allt större
betydelse nämligen grufdriften. Vi vilja på nära håll
taga kännedom härom och begifva oss därför från
Luleå i kustlandet med järnvägen den 205 km. långa
vägen upp till Gellivare. Det är genom skogstrakter
och mellan ofantliga, tröstlöst enformiga myrar
banan går fram till Gellivare. Stationsbyggnaderna
ligga där ensamma utefter järnvägen; inga
samhällen hafva uppstått däromkring, utan ödemarkens
tystnad omsluter dem. Redan innan vi hunnit fram
till Gellivare, se vi Dundret resa sin imponerande,
med en och annan snöfläck prydda massa till 823
meters höjd öfver hafvet söder om det lilla
samhället. Gellivare kyrkplats har varit den
viktigaste orten för lapphandeln, och hvarje höst
komma ännu en mängd lappar dit ned för renslakten och
försäljningen af skinn och renkött, »lappkött», som
man här kallar det. Emellertid har nu Kiruna
dragit till sig en betydande del af lapphandeln.

I Gellivare stanna vi dock ej, utan fortsätta
med järnväg 7 km. upp till det norr därom belägna
Malmberget. Ännu vid mitt första besök där,
sommaren 1900, företedde Malmberget ett samhälle
i dess första förvirrade daningstid. Ännu stod en
mängd af de omtalade »kåkarna» kvar, hyddor
hopfogade af stenar, plankstumpar, tomma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1908/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free