Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den kristna psalmens historia. Af E. N. Söderberg. (Forts. från sid. 156 i h. 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
vattna, men är utsädet godt, så är Gud den som
växten gifver. Honom vare ära och makt
evinnerliga!»
Det talar både själfförtröstan och ödmjukhet
ur dessa ord, som på ett vackert sätt lägga i dagen,
af hvilka upphöjda syftemål vår psalmboks skapare
leddes.
Inom den svenska kyrkan i Finland behöll sig
1695 års psalmbok vida längre än i det gamla
moderlandet såsom kyrklig andaktsbok. 1857
framlades emellertid ett revisionsförslag, utarbetadt af en
några år förut tillsatt kommitté och redigeradt af
den store nationalskalden Johan Ludvig
Runeberg (f 1877), hvars begåfning jämväl som
religiös diktare betygats genom bl. a. sådana gedigna
skapelser som passionshymnen »Han på korset, han
allena» och den gripande bönesången »Bevara, Gud,
vårt fosterland». Sedan nya förslag utgifvits 1868
och 1879, antogs 1886 den psalmbok, som vårt forna
broderfolks lutherska kyrka numera använder. Från
1897 påbjöds den ovillkorligt, men hade redan
tillförene frivilligt införts i de flesta församlingar. De
förnämste medarbetarne däri utom Runeberg äro
Lars Stenbäck (kyrkoherde, f 1870), en djupt
anlagd skaldegenius af pietistisk läggning, och
ZachariasT opelius (f 1898), den äfven i vårt land
så högi uppburne lyrikern, sägenberättaren och
sagoförtäljaren.
Den danska kyrkan påtvingades 1798 en
psalmbok i upplysningstidens stil, benämnd
»Evangelisk-christelige Psalmebogen», men de allvarligare krist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
