Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En af fänrik Ståls hjältar. Till hundraårsminnet af sista finska kriget. Af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bryta upp och samlas på brigadens vanliga
mötesplats S:t Michel. Redan samma kväll tog Duncker
afsked af Kosoniemi, där han fått sig eget kära hem,
tryckte till sitt fadershjärta sin späde son, den
enda i huset, som ej ens visste, hvad den stunden
hade att betyda och hvad som i en snar framtid
hotade honom. Sin hustru fick han träffa än en gång,
några dagar senare, i det 2 mil från deras hem
aflägsna S:t Michel. På mötesplatsen, dit
regementet trots det brådstörtade uppbrottet nästan
mangrant infunnit sig, gingo de mest motsägande rykten,
ty något visst och bestämdt om sakernas ställning
hörde man ej här.[1] Det är från Sankt Michel, som
han till sin hustru afsände det första af de 41
bref, som under kriget kommo fram till henne och
af henne med trofast kärlek bevarades. Det skildrar
ovetenheten om det verkliga förhållandet och äfven
Dunckers oro för de sina. Hans andra bref är
skrifvet 28 februari. Om kriget skrifver han då:
»Ännu veta vi ingenting mer än förr; ryssarna skola
ha loft hålla gudstjenst i S:t Michels kyrka i dag;
men ehuru gudstjensten snart är förbi, har det här
icke synts till dem, så att icke lär deras löften vara
pålitliga». Det följande brefvet är af den 2 mars;
det innehåller hans farväl vid reträttens början. Nu
hade Klingspor, den finska härens öfverbefälhafvare,
kommit till Tavastehus och gifvit sina order, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
