- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1908 /
271

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En af fänrik Ståls hjältar. Till hundraårsminnet af sista finska kriget. Af Isak Fehr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillade han: »Säg, det här ha de önskat; och de
må nu vara nöjda.» Genast därefter dog han.

Hvem som antydes med dessa »de», hvilka
velat Dunckers undergång, kan ej synas tvifvelaktigt,
när man känner den till sinnesförvirring gränsande
förvillelse, hvarunder Duncker hetsades till döds,
sedan Sandels’ hänsynslösa tilltal gifvit honom
hjärtestöten. Det berättas, att Sandels ännu vid sin
lefnads afton med grämelse förebrådde sig det
obetänkta ordet. Redan i sin offentliga rapport gaf
Sandels åt Duncker det vackraste vittnesbörd i
följande ord: »Savolaks 23:dje fältbataljon, som betäckte
passagen öfver Hörne bro, utgjorde arriergardet (=
eftertruppen), men hade därvid den olycka att
förlora sin tappre befälhafvare öfverstelöjtnanten och
riddaren Duncker, som vid alla tillfällen under detta
krig med största skicklighet och bravour sig
utmärkt; och har denna förlust så ibland befäl som
manskap, hvilka kände dess (= hans) militära
egenskaper och dygder, väckt den största afsaknad.»

Då Sandels återfordrade hans lik, svarade den
ryske generalen, att, om det skedde endast för att
värdigt begrafva det, så försäkrade han, att han
visste uppskatta den fallne hjältens värde och skulle
därför låta begrafva honom med de största
ärebetygelser. Så begrofs Duncker på Umeå stads
kyrkogård vid den i samma strid fallne modige
kosackanföraren Aerekoffs sida. Men Dunckers soldater
gräto bitterligen, när det sades dem, att de icke
skulle få följa sin anförare till hans sista hvilorum.
Den ärebetygelse, som låg i sådana karlars tårar,
var ingalunda den sämsta, hvarmed hans minne
hedrades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1908/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free