Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder ur Sveriges forntid: Sveriges äldsta bebyggande. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klarhet genom att sluta sig till de isländska sagornas
helt eller delvis mytiska framställningar. Förutom
om gudar och menniskor hafva dessa sagor haft
mycket att förtälja om jättar och dvärgar, två slags
hemlighetsfulla varelser, af hvilka de förra troddes
vara mycket större och de senare mycket mindre än
vanliga menniskor. I enlighet härmed föreställde
man sig länge, att dessa varelser utgjorde
återstoden af någon urtida nordisk befolkning, innan
våra egna förfäder började bygga och bo i våra
nuvarande hemvist. Det låg då nära till hands att
i de småväxta lapparna tänka sig ättlingar af
dvärgarna. Svårare var det med jättarna, men ganska
många lärde stannade vid den tanken, att de varit
i slägt med kelterna, en med våra egna
fäder aflägset beslägtad folkstam, som en tid varit
utbredd öfver större delen af vestra Europa och om
hvilkens jättelika växt och vilda utseende de gamles
skrifter haft åtskilligt att förmäla. Ännu ganska
långt in i den vetenskapliga fornforskningens dagar
hafva en del forskare sökt göra troligt, att norden
under stenåldern varit befolkad af dvärgar i slägt
med lapparna och under bronsåldern af jättar i
slägt med kelterna.
Men den vetenskapliga fornforskningen har
numera ändtligen hunnit så långt, att den grundligt
gjort rent hus med alla dylika fantastiska, om än
stundom ganska skarpsinnigt utarbetade
föreställningar. Själf räknar denna kunskapsgren i sitt
nuvarande, med vetenskaplig stränghet utformade
skick knappast så hög ålder som ett århundrade.
Sina egna förutsättningar har den att söka inom
naturvetenskapen, hvars forskningsmetod och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
