Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder ur Sveriges forntid: Sveriges äldsta bebyggande. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gammal vidskepelse glömt sig kvar, att, när
dödgräfvaren gräfver igenom kyrkogården, kan han
i grafvarna finna allehanda föremål, som
efterlefvandes omsorg låtit följa den döde till den sista
hvilan. Jägaren har sitt skjutvapen, snickaren sin
hyfvel, skomakaren becktråden och sylen,
husmodern sin slända, — och ej sällan påträffas en flaska
brännvin, hvars innehåll icke blifvit sämre med
åren och som dödgräfvaren då låter sig väl smaka.
Känd är berättelsen om gumman, som skulle lägga
ned sin aflidne man i kistan och som därvid lät
honom få med sig en pipa och en tobakspung, i det
hon sade: »Här, gubben lille, har du tobakspungen,
och här har du pipan, eld får du allt dit du
kommer.» Allt detta är kvarlefvande minnen af de
urtida offren till förfädrens andar.
Men forskningen har ej blott lyckats utspana
sed och tro hos stenålderns folk, utan den kan äfven
visa, af hvad stam de voro. Sven Nilsson och hans
samtida trodde ännu, att Sveriges äldsta bebyggare
voro lappar eller i slägt med dem, och liksom
Amerikas indianer skulle de fått vika för senare
invandrare af högre stam. Men om så vore, borde
en lika skarp skillnad kunna uppvisas mellan
stenålderns och senare tiders grafvar i Sverige som
mellan den röde och den hvite mannens grafvar
i Amerika. Ännu mera slående måste olikheten
vara mellan kroppens och hufvudskålens byggnad,
ty ännu i dag är det med ledning af dem mycket
lätt för den sakkunnige att i norrländska
kyrkogårdar skilja mellan kvarlefvor af lappar och
svenskar. Men nu visar det sig, att hvarken
forngrafvarnas kvarlefvor af de döda eller deras öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>