Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder ur Sveriges forntid II. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänka sig dem, i enlighet med senare tiders
åskådning, som anslagna af staten till templets
underhåll, utan de hafva af ålder hört gudahofvet till
och bildat utgångspunkten för det senare svenska
rikets uppkomst.
Ingen kan veta, om gudahofvet i Uppsala från
begynnelsen varit en samlingspunkt för
Sveafolket, eller om det likt många andra af folkens
heliga orter småningom vuxit upp till storhet, i
mån som ryktet om dess helighet växte till. I
senare fallet är det att förlikna vid det grekiska
Delphi, som först blef en samlingspunkt för den
doriska stammen och sedan för hela Hellas.
Oraklet i Delphi samlade sig en tempelskatt, som med
tiden blef lätt åtkomlig för fiender. I det
myntfattiga Norden kunde gudahofvet i Uppsala med
större trygghet lägga ned sina med tiden förvärfda
rikedomar i jordagods.
Nu säger en gammal nordisk rättsregel, att
hvarje bonde är konung på sin jord. I den mån
Uppsalahofvets jordagods växte till, blef alltså dess
öfverherre, som med ärftlig rätt förestod gudarnes
tjenst, i makt och myndighet likställd med
landskapens konungar eller dem öfverlägsen. Härvid
inverkar det icke, om han varit deras frände eller
af annan ätt. Det förenämnda kvädet om Beowulf
talar om en svensk konungaätt med namnet
Skilfingar, under det Snorre Sturleson kallar
Uppsalakonungarne för Ynglingar, och kanske
ligger häri en antydan om olikhet i härkomst mellan
äldre och yngre konungar.
I hvarje fall bär Snorres skildring vittne om en
medveten sträfvan hos Uppsalakonungarne att öka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
