Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett hundraårsminne, den 6 juni 1809. Af Arvid Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författningsverket och förklarade sig villig att
under tiden föra regeringen för att sedan yttra sig,
huruvida han på de af ständerna uppgjorda
villkoren kunde mottaga kronan. Därmed blefvo
ständerna konstituerande. Den raskhet, endräkt
och moderation, som följde på detta djärfva steg,
äro värda efterkommandes erkännande.
Ett konstitutionsutskott tillsattes.
Detta antog Hans Järta till sekreterare och började
sin verksamhet den 13 maj. Huru vidsträckt skulle
nu detta utskott fatta sin uppgift? Förhållandet
mellan konung och folk skulle i grundlag
bestämmas och befästas. Men vore det ej lika viktigt, att
själfva representationen för detta folk, riksdagen,
samtidigt omdanades, så att den blefve ett verkligt
uttryck för dess vilja och alla dess intressen?
Utskottet öfverlade ock härom och fattade genast sitt
beslut, hvarvid det åberopade ett yttrande af en
dess ledamot, kanslirådet Adlerbeth. Denne var
öfvertygad om behofvet af en förändrad
representation och trodde, att denna skulle blifva ett framtida
fäste för svenska författningens bestånd. Frågan,
om en representationsförändring skulle göras, ville
han anse afgjord, men frågan huru vore en ännu
olöslig uppgift. Men för en nybyggnad ansåg han
den närvarande tidpunkten i hög grad olämplig. Han
tänkte på fäderneslandets osäkra ställning, det ännu
pågående kriget. Han yttrar: »Medan vi ärna bygga,
bestrider man oss själfva byggnadsplatsen.
Kanhända måste vi först gripa till svärdet och med
svenskt mannamod och förenade krafter försvara
vår tomt. Stridens stund är ej den lugna
öfverläggningens. Det har lyckats mäktiga nationer att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
