Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett hundraårsminne, den 6 juni 1809. Af Arvid Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lägga beslag på riksbankens medel. Därför stadgas
ånyo riksdagens herravälde öfver riksbanken och
riksgälden. Fullständig är emellertid icke enligt
regeringsformen riksdagens beskattningsrätt. Den
förutsätter nämligen, att kronan eger »ordinarie
inkomster», hvartill höra den s. k. ordinarie räntan,
tionden och mantalspengarna. Ej ett ord i
regeringsformen antyder, att riksdagen öfver dem skulle
hafva ensam beslutanderätt. Betydelsen häraf är
numera ringa. Däremot eger riksdagen en vidsträckt
granskningsrätt. För statsrådet infördes 1809
jämte den juridiska ansvarigheten äfven en politisk.
Konstitutionsutskottet utöfvar härvid närmast
granskningsrätten och opinionsnämnden i fråga om
Högsta domstolen. Öfver lagarnas efterlefnad af
domare och embetsmän är den af riksdagen
tillsatte justitieombudsmannen väktaren. Tillsynen
öfver att den fastställda riksstaten blifver följd
tillhör statsutskottet vid hvarje riksdag och mellan
riksdagarna de s. k. statsrevisorerna.
Sådana äro i korthet hufvuddragen af den
statsförfattning, hvilken skapades genom
Regeringsformen af den 6 juni 1809. Ett för alla tider
beståndande mästerverk af statsmannakonst är den icke,
och slitningar mellan regering och riksdag har den ej
fullständigt kunnat förebygga. Men den visar en
ärlig sträfvan att förebygga gångna tiders
missförhållanden och missbruk och likaså att lösa gamla
konstitutionella tvistefrågor. Denna regeringsform
förutsätter ej heller såsom den norska grundloven,
att den skall vara evigt gällande, utan anvisar själf
formerna för sin framtida omdaning. Den eger
inom sig själf fröet till statslifvets rikare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
