Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräsen och deras betydelse för människan. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSEN OCH DERAS BETYDELSE FÖR MÄNNISKAN. 121
vi den lilla grodden. Vi betrakta nu ett stycke af
skalet med angränsande delar af fröhvitan under
stark förstoring. Då se vi, att skalet uppbygges
af fasta, tjockväggiga celler med mycket små inre
håligheter. Härigenom, blir skalet mycket
motståndskraftigt mot yttre åverkan. Det närmast skalet
liggande cellagret i fröhvitan innehåller i sina stora
celler talrika små rundade korn, inbäddade i en
mera likartad grundmassa. De förra utgöras af
ägghviteämnen, dessa för oss människor så viktiga
näringsämnen, som vi mest hemta från djurriket (sbgg,
kött o. s. v.). Grundmassan, i hvilken de äro
inbäddade, består af det ämne, vid hvilket lifvet hos
både växter och djur närmast är bundet, nämligen
protoplasma. Den befinner sig dock här i hvilande
tillstånd och är starkt bemängd med fettämnen.
Alla fröhvitans innanför detta lager liggande celler
äro fullproppade med stora stärkelsekorn. Då dessa
genom sädens krossning frigjorts, kallas de som
bekant mjöl. Innan säden förmales, plägar den ju
vanligen skalas. Härvid borttages dock icke blott
det osmältbara skalet utan också största delen af
de strax innanför detta liggande ägghviteförande,;
ytterst näringsrika cellerna. Det är därför en stor
misshushållning att skala säden. Det sammaina
mjölet har också betydligt större näringsvärde än det
finaste, hvitaste mjöl, som beredts af skalad säd:
hvitheten säger just, att de gulbruna
ägghvitekornen icke finnas med.
Man antog fordom, att det ägghviteförande
celllagret utgjorde fröets reservupplag af ägghvita,
hvilken vid groningen skulle liksom stärkelsen i
fröets inre komma den nya plantan till godo. Nyare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
