Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forna tiders mörker och vidskepelse. (Slut) Af Herman Levin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
man ej borde vara alltför rädd att döma för hastigt.
Om de anklagade voro öfverbevisade,- men ändock
icke ville bekänna, borde de därför icke skonas från
dödsstraffet »i anseende därtill, att om de sålunda
dö obotfärdiga, allenast en själ perikliterar»
(utsättes för fara). Blefvo de förskonade åter, kunde
de draga många själar med sig i fördärfvet.
Kommissionen borde påskynda sitt arbete, på det att
denna landsplåga måtte utrotas1.
Eörelsen spred sig vidare till skilda delar af
Uppland och slutligen till Stockholm. Hit kom den
1675. öfverallt kommissioner och blodsdomar. Men
ingenting hjälpte. Föräldrar, som voro förtviflade
öfver att deras barn bortfördes af häxorna till
Blåkulla för att göras till satans tjenare, klagade
öfver för stor slapphet från myndigheternas sida.
Böneskrifter sändes än hit, än dit med begäran bm
stränga åtgärder, på det att barnen måtte förskonas
från häxornas tyranni. Konungen själf — Karl XI
— klagade öfver »det ynkeliga trollväsendet och
satans raseri» och anbefallte Svea hofrätt att med
kraft och allvar afdöma dessa mål, så att ingen
skulle få anledning att besvära sig öfvor att
rättvisan »lamt och långsamt handterad blifver». Och när
icke detta ens Hjälpte, sände han hofrätten om några
dagar en ny påminnelse i ännu strängare! ordalag.
Både hofrätten och en särskild för dessa mål
af rådet förordnad »kommissorialrätt» i Stockholm
hade fullt upp att göra. Ej att undra på, då icke
blott »alla fängelser med slika criminaliter anklagade
uppfyllda voro, utan ock af dem, som ännu intet
fast sutto, men af gemene mäns uppenbara tal och’
barnens klagomål lika fullt besvärades, en otalig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
