Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzar von Platen och Göta kanal. Af Emil Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALTZAR VON PLATEN OCH GÖTA KANAL. 235
förfeladt, förslag voro allvarsamt å bane om hela
kanalbyggets nedläggande och åtal mot dess
själfrådige ledare, och det blef sed att tala med
nedsättande hån om »det stora riksdiket». Ytterligare
bevis på den dåvarande riksdagsoppositionens
ekonomiska kortsynthet var, att den i allmänhet slöt sig
till kanalens motståndare. En lycka i olyckan var,
att företaget fortfarande hade att fägna sig åt Karl
Johans kraftiga understöd. Han var alltför
skarpsynt att icke till fullo uppskatta kanalens stora
vikt för landet både i kommersiellt och militäriskt
afseende, och till stor del berodde det på hans
kraftiga och allvarliga föreställningar, att riksdagen
lät-kanalen behålla det förut beviljade årliga
byggnads-understödet af 300,000 riksdaler, ehuru vidlyftiga
strider fördes om dess egenskap af anslag eller
låneunderstöd.
Genom allt detta var hela företaget nära att
bringas till fullständigt obestånd. Under de närmast
följande åren fortsattes kanalbygget endast med
tredjedelen <eller fjärdedelen af den förutvarande
arbetsstyrkan, och dess afslutande, som förut
påräknats till 1823, syntes undanskjutet till en oviss
framtid. Under dessa mörka tider var det af
oskattbart värde för kanalbolaget att ega stöd utaf von
Platens outtröttliga hängifvenhet och aldrig
svikande arbetskraft. I onda dagar som i goda höll
han till det sista ut på sin post, och han ’understöddes
härvid med osviklig trohet och icke mindre
duglighet af Göteborgsköpmannen, kommerserådet B.
H. Santesson, som såg nästan hela sin ansenliga
förmögenhet uppslukas af kanalen och i vederlag fick
nöja sig med en anspråkslös statspension.
Genom otroliga ansträngningar lyckades det
med tiden att framföra arbetet så långt, att
kanalens vestgötalinie mellan Venern och Vettern den
23 september 1822 kunde öppnas för trafiken,
östgötalinien hade det från början, liksom vid frågans
behandling under frihetstiden, varit meningen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
