Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vårt Vesterbotten och dess bondefolk. Af Viktor Södergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄKT VESTERBOTTEN OCH DESS BONDEFOLK 285
Värd att tillvaratagas i vår tid, då flykten till
städerna mångenstädes hotar att röfva både håg och
armar från vår modernäring. De unga hänga ännu
i allmänhet segt fast vid hemsiDcknen och önska
intet hellre än att få lägga ned sitt arbete på en
torfva där. En bondeson kan vanligen få odlings jord
på sitt fadernehemmam Mon de långa, raska pojkar,
som växa upp i arrendatorns "eller kronotorparens
eller arbetarens stuga ? Kan man tänka sig, att det
ska,!,! kunna vara syåxt pan utry^mejt fjqr de^sa i
äen-na bygd med obegränsade odlingsvidder, till
största delen tillhöriga staten och bolagen ? Skall det
äfven från denna bondebygd bli en utvandr ars trorn
af unga ’män. till Amerika eller till industrialism och
socialism ? Nu hafva sedan några år s. k.
skogstorp upplåtits på kronomark äfven i Vesterbotten.
Men det måste bli mera storhet och plan i det hela,
om det skall bli till egentlig landsnytta och icke
bara öka på eländet.
Men, säger man, ni har ju nqdår däruppe ;i
skogsbygden ständigt och jämt. Det talet har ett
visst sken af sanning pch har varit bra skadligt för
de|3;sa bygder. I hvilken mening man kan tala om
ständiga nödår, är förut berördt. De* äro sociala
företeelser och bero icke alls på några
naturförhållanden. Men verkliga nödår hafva förekommit,
senast ett år 1902. Det sammanhängde med vissa för
dessa bygder säregna förhållanden ai den natur,
att de försvinna vid framskriden odling. Det är
nämligen så, särskildt i den öfre bygden och för
öfrigt där odlingen är ung, t. ex. vid nybyggen
och krono torp, att höiaf ’kastningen till största
delen grundas på själf växande slåttermyrar, bäckän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
