Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Gustaf II Adolfs minne. Den 6 november 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
prö’fningsrätt, det gällde — för att tala med Tegnér
—»kristendomens innersta märg ach kärna». Under
sådana förhållanden var det, ur moralisk synpunkt
sedt, en bjudande plikt att stödja egen och
bundsförvanters frihet i dess kamp för tillvaron. Och
därtill kom, att denna strid utkämpades i ett
grannland, hvars befolkning var sprungen ur samma rot
som vårt eget folk och hvarifrån vi bland mycket
annat också fått den pånyttfödande kraft, som låg
i den lutherska reformationen.
Gustaf Adolf anger själf i sin bön före slaget
vid Breitenfeld orsakerna till sitt deltagande i
detta krig med floij ande ord: »Från fjärran länder och
lugna boningar hafva vi kommit hit för att strida
för frihet, för sanning och för Ditt evangelium.»
Och i sitt afskedstal till ständerfta 1630? säger han,
att han var drifven därtill af »de kejserligas
fientligheter och de tyska protestanternas böner.»
Genom sitt upp trådande i det 30-åriga kriget
har det svenska folket med sin konung i spetsen
lemnat en viktig insats i världshistorien; ty detta
krig hade världshistorisk betydelse. Hela vår
världsdels frihet var hotad af! ’den habsburgska
universal-monarkien. Det var Sveriges konung, som grep in i
striden och slog det af göraaide! slaget; det var först
därefter, som evangelii bekännare åter kunde
»andas fritt» i hela Tyskland. Därför skall också, så
länge sveniskt tungomål talas, det glädja svenska
folket, att Gustaf Adolf var svensk. Hans namn
vördas lej mindre i Tyskland. Och detta} med rätta,
ty den protestantism, hvars räddare han blef, har
under följande tider skänkt Tyskland lalla dess
stormän inom den politiska, vetenskapliga och litterära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
