Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Benjamin Franklin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BENJAMIN FRANKLIN. 147
medborgares förmåga. Då de nu valde honom till
Pennsylvaniens guvernör, svarade han, att han ej
egde nog kraft att motstå deras enhälliga kallelse.
Så hade den gamle boktryckaren, hvars grundsats
var att aldrig söka ett embete, men också att aldrig
afvisa ett erbjudet, då han trodde sig om att
kunna sköta det, uppnått den högsta post, som hans
stat hade att erbjuda. Det ovanliga var ej, att han
uppnått denna höjd; historien känner många
uppkomlingar, som svingat sig lika högt eller än högre,
men den vet få, som gjort det med så rena händer,
så utan all egennytta och all kränkning af andras
rätt.
Franklin dog år 1790. Det är förut
omtaladt, huru han en gång i egen person drog ut till de
misshandlade indianernas försvar; det är hugnesamt
att här kunna tillägga, att hans sista skrift var
en krigsförklaring mot den enda mörka punkten i
den unga fristatens lif — mot negerslafveriet.
Den forne boktryckaren hade i ungdomen öfver
sig själf författat följande grafskrift:
Lik bandet på en gammal bok med utnött
innehåll och utplånad skrift och förgyllning ligger
här Benjamin Franklins kropp till föda åt
maskarna. Men verket själft är dock icke förloradt, utan
skall, efter hvad han trodde, utkomma en gång till,
i en ny och vackrare upplaga, rättad och förbättrad
af författaren själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
