Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Bakterierna och deras betydelse för människan. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Hvad försiggår nu i en sådan blandning? Först
inställer ;sig urin jäsning med ammoniak som
slutresultat. Men denna tages omedelbart om hand
af andra bakterier, de s. k. nitritbakterierna, hvilka
omedelbart syrsätta ammoniaken till
Salpetersyrlighet. Men det stannar icke härvid. Nya bakterier,
kallade nitratbakterier, syrsätta ytterligare
salpetersyrligheten till salpetersyra, som i sin tur bindes
af kalken till kalksalpeter. Urlakas nu massan,
så får man, om pottaska eller soda tillsättes,
kali-resp. natronsalpeter. Det senare är detsamma sjom
chilesalpeter. Ungefär på liknande sätt har helt
visst bildningen af de väldiga s^lpeterlagren i
Chile tillgått, fast salpetersyran där bundits af
markens egna salter, och på liknande sätt beredas
på hvar åker, som gödslas med naturlig godsel,
af ’det för växterna odugliga urinämnet de ytterst
viktiga salpeterarterna eller därmed besläktade
enklare kväfveföreningar.
Men icke nog med att bakterier kunna
omvandla organiska kväfveföreningar till en för
växterna njutbar form. Det finnes också andra
bakterier, som direkt ur luften kunna upptaga det fria
kväfvet och Dinda samman det med andra ämnen
till just den form, i hvilken andra växter kunna
tillgodogöra .sig det. Många sådana
kväfveupptagande bakterier lefva fritt i jorden, men då de
för sin verksamhet behöfva rikligt med socker eller
liknande näringsämnen, så nå de sin fulla
blomstring först i en egendomlig bolagsbildning med
ärtväxterna.
Det har i en föregående uppsats i denna
tidskrift (sid. 233, årg. 1908) omnämnts, huru dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
