Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kort öfversikt af järnhandteringen. 1. Af Nils Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORT ÖFVERSIKT AF JÄRNHANDTERINGEN. 55
I Sverige har ända till början af 1800-talet ett
slags rännarbete fortlefvat i aflägsnare bygder,
såsom norra Dalarne, Jämtland och Härjedalen, det
s. k. blasterugns-smidet, hvarigenom osmundsjärnet
tillverkades. Härtill användes myrmalmer, i
Dalarne kallade »örke», hvilka nedsmältes i små
ugnar om 6 a 7 fots höjd, till formen närmast
liknande nedre delen af våra masugnar, med ved såsom
bränsle, hvilken dock under första halftimmen,
innan malmen uppsattes, undergick ett slags
kolningsprocess i själfva ugnen.
I det stora hela kan sägas, att inga framsteg
i järntillverkningskonsten gjordes under hela
medeltiden. Men med 15:e århundradet började man i
Tyskland att jämte rännhärdarna använda små
ugnar om 5 fots höjd. Det tekniska och ekonomiska
resultatet blef dock detsamma som förut. Man
ökade då så småningom ugnarnas höjd till 10 å 12
fot, de s. k. styck- eller vargugnarna, på hvilkas
botten erhölls en mer eller mindre stålartad klump
(Wolf), som utbröts och vidare behandlades under
hammaren. Ugnarna höjdes alltmera, och redan i
de s. k. blåsugnarna af 15 — 20 fots höjd ernåddes
kontinuerlig blåsning, då man på grund af längre
tid för beröring mellan järn och kol samt den
högre temperaturen erhöll smält tackjärn, som
kunde uttappas tid efter annan, utan att ugnsarbetet
behöfde afbrytas. Därmed äro vi framme vid den
nya tiden för järnhandteringen, som begynner med
masugnarnas införande. Dessas födelseår känner
man ej säkert, men förlägger detsamma till slutet
af 1500-talet. Alla masugnar drefvos denna tid och
ett par hundra år framåt med träkol? hvarpå ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
