Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Kort öfversikt af järnhandteringen. 1. Af Nils Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
fasta briketter, att de utan afsevärd mullning
kunna såsom vanlig stuffmalm uppsättas på masugnen.
För de råa briketternas bränning — utan hvilken
de äro för sköra — har Gröndal konstruerat en s. k.
tunnelugn, som fylles med på räls framgående
vagnar, uppbärande brikettstaplarna. Ugnshärden
utgöres af vagnarnas bärplattor, tätande åt sidorna
medelst i sandrännor strykande plåtflänsar. Ugnen
delas härigenom i en undre och en öfre kanal.
I den undre framgår luft i samma riktning som
vagnarna, afkylande dessa och vid ugnens ände
uppstigande till den öfre kanalen, där den framgår
i motsatt riktning mot förut, därvid upptagande
värme från de redan brända brikettstaplarna.
Ungefär vid ugnens midt möter denna nu heta luft
genom ugnshvalfvet inströmmande bränslegas och
förbränner denna öfver och omkring briketterna å de
mötande vagnarna.
Utom redan nämnda fördelar vinnes genom
denna metod, att malmens svafvelhalt högst betydligt
och vida mera än i vanlig rostugn nedbringas,
så att icke blott fattiga utan äfven svafvelrika
malmer på detta sätt kommit till nyttig
användning.
Den rostade och därför spröda malmen krossas
i s. k. »tuggare» eller andra krossverk till
ungefär valnötters storlek och är sedan färdig för
smältning på hyttan.
Vi äro därmed framme vid masugnsprocessen,
järntillverkningens största och viktigaste del. Man
förstår därmed den metallurgiska process,
hvarigenom i höga schaktugnar — s. k. masugnar — ur
malmen framställes tackjärn genom reduktion och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
