Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Lars Levi Læstadius och den læstadianska väckelsen. Af Viktor Södergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS LEVI LÆSTADIUS.
83
han hade intet Eden att skynda till. Man besinne
nu en kvinnas Öde, som skulle sitta nästan ensam
med små barn den långa vintern i skuggornas rike
utan att ens komma till kyrkan eller få tala med
någon vän eller frände. Ingen människovarelse
finnes heller i denna dödens bygd under hela vintern
eller passerar ens vilsefarande. Grafvens tystnad
härskar öfver hela nejden, om ej tilläfventyrs
vargarnas tjut eller räfvens hemska läte från bergen
afbryter den.»
Här var det Lars Levi Læstadius såg dagens
ljus i en kall och usel stuga. Det var icke med
leende världen tog emot detta barn, som sedan så
ofta skulle le åt världen med det löje, som det
med hat blandade världsföraktet framkallar.
Tvänne vintrar bodde Lars Levis föräldrar kvar
i Jäckyik. Då flyttade de till ett nybyggarfolk i
Buokt 1 mil från kyrkoplatsen, och här föddes
brodern Petrus en vinterafton, sedan modern
hemkommit från skogen, där hon arbetat med att samla
björkris till nödfoder åt kreaturen. Året därpå
bosatte sig föräldrarna på Arjepluogs kyrkoplats,
»denna gråstensstad», såsom Petrus Læstadius
skrifver, »med hus stora som stenar och stenar stora som
hus, denna, minnesvård af den svenska
lappmarkskulturens morgongryning, genom sin gråhet
bevittnande sin ålder och genom sina kojor sin
fattigdom». Det yttersta armod förföljde dock familjen
äfven här, och samma trälande lif fortfor för
modern. Med skära eller med blotta handen
hopsamlade hon grässtrån mellan stenarna eller bärgade
med lie den glesa starren på eländiga myrar, som
ingen annan ville åt. Sålunda kunde hon dock föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>