Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Lars Levi Læstadius och den læstadianska väckelsen. Af Viktor Södergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LARS LEVI LÆSTADIUS. 107
land, som här skjuter fram mellan Sverige och
Norge. Afståndet till Karesuando kyrka är 9 mil.
Den där uppkomna rörelsen spred sig snart till
Kautokeino och angränsande trakter af Norge. I
början verkade den till välsignelse, men inom några
år började en urartning, hvartill fröet låg i all
læ-stadiansk kristendom. De hos denna förhärskande
dragen af själf öfverskattning och hänsynslöst
dömande af utanför stående drefs här i Kautokeino
till vansinnets ytterligheter bland en befolkning,
om möjligt ännu mer sjunken och ohyfsad än den i
Karesuando. Det är möjligt, att en bidragande
orsak till detta urartande i den angränsande norska
bygden var Læstadii afflyttning 1849 från
Karesuando. Han blef då kyrkoherde i Pajala,
halfvägs ned mot Bottenhafvets kust. Lapparne i
Kautokeino voro nu utan hans ledning och kommo
snart under lika fanatiska som okunniga anförare.
De fingo allt högre begrepp om sin egen andlighet
och trodde sig oändligt upphöjda öfver andra
människor. De förklarade sig hafva följt Kristus
genom hans förnedring och upphöjelse. Nu sutto de
med honom på Guds högra hand. En och annan
trodde sig t. o. m. vara mer än Kristus. De
förklarade sig vara lemmar af Gud och kunde därför
icke dömas eller straffas, att de voro Gud Fader,
Sonen och Anden, att anden i dem hade makt att
dräpa o. s. v. Det andliga högmodet, som ligger
læstadianismen i blodet, hade här nått sin spets.
Det är klart, att »bannandet» mot andra här blef
till ytterlighet skärpt, och det tog sig allt
våldsammare former gentemot de utanför stående. Den,
som de särskildt vände sitt hat emot, var t, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
