Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Kort öfversikt af järnhandteringen. II. Af Nils Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOKT ÖFVERSIKT AF JÄRNHAND TERINGEN. 129
färskade järnet erhålles icke i smält form, utan
såsom en mjuk och formbar klump eller boll, en
s. k. »smälta», som uttages och under en tung
hammare hopslås och sönderhugges till ,s. k.
smältstycken, hvilka sedan smidas till stänger —
stångjärn — eller valsas till band, tråd eller dylikt.
Härdfärskningen utföres i våra dagar
hufvudsakligen enligt två metoder, hvilka båda i vårt land
införts från utlandet, men numera räkna Sverige
såsom sitt egentliga hemland: vallon- och 1 a
n-cashiresmidet.
Af äldre smidesmetoder förtjenar att nämnas
»osmundsmidet», som sannolikt var det första, som
i Sverige upptogs vid tiden för masugnarnas
införande och som var en härdfärskningsmetod af
allra primitivaste slag, med liten tillverkning och
stor af bränning. Tackjärnsbitar nedsmältes i en
hög af träkol med bläster och bearbetades med spett
ungefär som nedan beskrifves för lancashire. Det
efterträddes af det s. k. tysksmidet, införskrifvet
på Gustaf (Vasas tid och sedan under Karl IX
förbättradt. Principen är densamma som vid
vallon och lancashire.
Vallonsmidet infördes i Sverige under
Gustaf II -Adolfs tid, hvilken konung var varmt
intresserad för vårt bergsbruks höjande och därför
från Belgien införskref skickliga smeder under
deras-i vår historia berömde ledare Louis de Geer.
Detta gamla smide är ännu i bruk vid
Dannemoraverken i norra Uppland, och järnet är högt
berömdt öfver hela världen för sina förträffliga
egenskaper — världens ädlaste järn. Det utföres
sedan långliga tider bland annat till de engelska
9—110270. Läsning för svenska folket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
