Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Telegrafering utan tråd. Af Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användande af elektrisk kraft, äfvensom för de
viktigaste af de resultat, som hittills vunnits.
I förbigående vilja vi emellertid erinra
därom, att telegrafering skett äfven utan
användande af elektricitet och på ett sätt, att vi få
anledning om denna nyssnämnda uppfinning säga,
såsom i det gamla ordspråket: intet nytt under
solen. Namnet telegraf är bildadt af ord ur
grekiska språket och betyder fjärrskrifvare, d. v. s.
afsändare af tecken från en från emottagaren mer
eller mindre aflägsen plats. Så kallade man också
optiska telegrafen det signalsystem, som mot
slutet af 1700-talet uppfanns af Claude Chappe
och som påminte om det, som ännu i dag användes
vid t. ex. järnvägarna. På höga ställningar eller
master sattes armar, luckor eller dylikt, som
kunde röras, och tecknen, bokstäfverna, åstadkommos
genom armarnas olika ställningar. År 1793
byggde franska staten en dylik telegraf mellan Paris
och den 30 mil aflägsna staden Lille. Ett
telegram mellan dessa båda platser hade att passera
20 stationer, och hvarje tecken skulle under
gynnsamma förhållanden taga blott 2 minuter. I vårt
land funnos äfven dylika optiska telegrafer och
utgjorde ända till dess den elektriska telegrafen
inrättades det snabbaste sätt, hvarigenom t. ex.
ankomsten till Sandhamn af ett fartyg kunde
meddelas till Stockholm. Lätt är att inse, att här
var fråga om telegrafering utan synbar
förmedling, d. v. s. utan tråd, en signalmetod, som
tydligen är lika gammal som människan själf. Våra
förfäders vårdkasar och våra dagars signalmän
med sina flaggor eller, ännu enklare, olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
