Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Telegrafering utan tråd. Af Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visat sig hafva på vågrörelsen. Äro metallkulorna
stora, så blifva de elektriska massorna som kunna
samlas där äfven stora och detta verkar i sin
ordning på vågens längd. För att påvisa tillvaron af
elektrisk energi på olika afstånd från
gnistapparaten använde Hertz en cirkelböjd metalltråd,
mellan hvilkens med kulor försedda och af ett tunnt
luftskikt åtskilda ändpunkter gnistor sprungo
öfver, då elektriciteten i omgifningen var i rörelse.
Här verkade samma fenomen, som vi bättre känna
från läran om ljudet under namn af resonans.
Ljudet förstärkes som bekant genom att andra
kroppar, som kunna svänga på precis samma sätt,
finnas i närheten och ljuda med. Hertz måste
hafva dylika metalltrådar, resonatorer, af olika
längd, alltefter vågornas beskaffenhet. Genom en
förtidig död afbrötos Hertz’s så uppmärksammade
experiment, som i själfva verket angåfvo
principerna för den moderna gnisttelegraferingen.
En mottagningsapparat, som var oberoende af
elektriska vågens längd, konstruerades af
fransmannen Branley. Branleys rör eller kohärer
består af ett glasrör, i hvilket insmälts tvenne
metallkolfvar. I rummet mellan dessa lägges ett fint
pulver af nickel eller annan lämplig metall, hvarefter
luften pumpas bort. I vanliga fall är detta
pulver oledande för svaga elektriska strömmar, men
utsättes det för en elektrisk våg, så blir pulvret
ledande och en elektrisk ström kan släppas fram
för att förmedla signal å en ringklocka eller
igångsättandet af en vanlig telegrafisk
skrifapparat. Man har förklarat den plötsligt uppkomna
förmågan hos kohären att leda elektriciteten bero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
