Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Telegrafering utan tråd. Af Martin Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af en i strömbanan inkopplad elektrisk hammare
(ringklocka). Ett system för telegrafering utan
tråd får alltså i sin enklaste form den anordning,
som fig. 1 visar. Den förnämsta apparaten på
afsändningsstationen (I) är induktoriet J med Righis
oscillatorkulor R. Då telegrafnyckeln T tryckes
ned, slutes strömmen från elektriska batteriet A och
då kulorna 3 och 4 nästan ögonblickligt erhållit
full laddning, slår en gnista öfver. De vid
denna urladdning med stor hastighet fram- och
återgående rörelserna hos de elektriska partiklarna
gifva upphof till en elektrisk våg, som utbreder sig
i rummet i alla riktningar. När den når kohären
C å mottagningsstationen (II) och bryggor slås
mellan metallkornen, öppnas väg för den från
batteriet B kommande strömmen. Ehuru svag
verkar den dock på en känslig strömslutare
eller ett relä R, hvarigenom den starkare
elektriska strömmen från batteriet D släppes fram
för att dels gå till elektriska hammaren k, dels
drifva skrifapparaten S, som upptecknar
signalerna i vanlig telegrafskrift eller på annat
öfverenskommet sätt.
En anordning såsom den nyss beskrifna tillåter
ej telegrafering annat än på kortare sträckor, några
tiotal meter, äfven om induktionsapparaten är nog
så kraftig. Den visar emellertid principen för
gnisttelegraferingen.
Den man, som har den obestridda förtjensten
att först hafva vidtagit sådana förbättringar, att
ur denna laboratorieanordning framgick ett
dugligt system för praktisk telegrafering utan tråd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
