Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om åska och åskskydd. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
metervis från hvarandra skilda ställen på
jordytan. På grund af de förgreningar, som blixten
mycket ofta är underkastad, kan man icke
uppfatta densamma såsom en enkel stråle, som kan
uppfångas af en enda uppåtsträfvande ledare. Allt
som allt har man skäl till den förmodan, att
blixten är en s. k. oscillerande urladdning, d. v. s. att
den utgöres af en mängd hvarandra följande enkla
urladdningar med ständigt skiftande
strömriktning. Blixten har en tvåfaldig verkan: en
tändande och en mekaniskt, förstörande. I förra
fallet kallas den »het» eller »tändande» och i senare
fallet »kall».
Allt eftersom blixtarna te sig för våra ögon,
brukar man kalla dem för lineära blixtar, ytblixtar
eller klotblixtar.
De förstnämnda synas under sitt hastiga
uppträdande ofta såsom i sicksack brutna linjer, men
hafva sällan, om ens någonsin, verklig
sicksack-form. Däremot kunna de vara på mångahanda
sätt krökta och förgrenade.
Ytblixtarna torde vara bäst kända under namn
af »kornblixtar», emedan de vanligast uppträda
vid tiden för kornets mognad. De visa sig såsom
ett utbredt, hastigt förlöpande ljussken ner emot
horisonten. I de flesta fall torde dessa blixtar
ingenting annat vara än återskenet af vanliga
af moln för oss dolda blixtar. På grund af det
stora afstånd, på hvilket urladdningarna ske,
åtföljas de ej af något förnimbart ljud.
Klotblixtarna,, som hafva formen af ett
långsamt framskridande, lysande klot, låta sällan se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
