Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om åska och åskskydd. Af T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
uppmärksammadt, och blott långsamt har det
arbetat sig fram till erkännande och efterföljd.
Det land, där nätåskledaresystemet blifvit längst
tillämpadt och bäst pröfvadt, är Österrike.
Sedan år 1883 använder den österrikiska
regeringen såsom åskskydd å allmänna byggnader endast
nätåskledare. Detta beslut föregicks af ingående
försök. I en bergsbygd, där våldsamma1 åskväder
mycket ofta förekomma, visade sig stangaskledarna
icke vara tillräckligt skyddande. Man lät då bygga
fyra försöksblockhus, som försågos med olika slag
af åskledare. I blockhusen anbragtes explosiva
ämnen, och försöken skulle fortsättas, till dess
hvarje hus varit utsatt för två verksamma åskslag,
hvilket tog i anspråk en tid af 31/2 år. Utgånr
gen af försöken verkade, att man bestämde sig
för nätåskledare med den påföljd, att de
byggnader, som — ehuru skyddade — förut ofta
antändes af blixten, sedan förblifvit oskadda, fastän
åskan upprepade gånger slagit ner i deras
nätåskledare.
Redan år 1885 tillsattes i Tyskland en
kömmi-sion för utredandet af frågan om åskledare. 1886
och 1891 förelågo tvenne af denna kommissions
betänkanden, hvilka dock icke ansågos fullt
tillfredsställande, hvarför kommissionen fortsatte
sitt arbete och slutligen år 1901 utgaf några korta
och klara regler för användandet af
nätsystemet såsom det bästa. Dessförinnan hade detta
system i vissa landsdelar tillämpats med det goda
resultat, att där numera 27% af byggnaderna äro
försedda med nätåskledare och i främsta rummet alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
