Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om svamparna. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVAMPARNA. 189
ligen kitin. Innehållet i hy ferna är liksom i alla
lefvande varelsers minsta delar eller celler det
egendomliga, segflytandè urslemmet,
protoplasman, samt vatten med däri lösta ämnen. Hos vissa
svamphyfer utgöres hela hyfen af ett enda
sammanhängande rum, hos andra är den på längre
eller kortare sträckor afdelad med tvärväggar.
Frånvaro af tvärväggar utmärker de lägre
svampärna, de s. k. vattensvamparna, dit
potatissvampen och en del mögelsvampar höra. Alla högre
svampar, såsom rostsvampar, hattsvampar o. s. v.
hafva tvärväggar i hyferna. Det mest
utmärkande för alla svampars lifsverksamhet är, att
de jämte vatten behöfva organiska ämnen för
sin näring, d. v. s. sådana ämnen, som blott
kunna bildas af lefvande växter eller djur. Vi kunna
såsom exempel härpå nämna socker, ägghvita,
mullämnen m. fl. Alla växter, som äro
hänvisade till att nära sig af organiska ämnen, äro
antingen parasiter eller saprofyter. Parasiter
kallas de, om de taga sin näring från lefvande
varelser, saprofyter, om det är affallsämnen från
dylika eller döda växter och djur, på hvilka de lefva.
Bland svamparna är väl det största antalet
saprofyter, men talrika former äro parasiter. Andra
åter kunna föra både ett parasitiskt och ett
sapro-fytiskt lefnadssätt. Ett exempel härpå är en i
vatten lefvande mögellik svamp, som stundom
kallas fiskpest. Den infinner sig regelbundet på döda
fiskar, insekter, som fallit i vattnet och drunknat
o. s. v. Men mycket ofta angriper den också lef:
vande fisk. Jag har stundom sett hela stim af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
