Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Martin Luther som augustinereremit. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
LÅSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
bland andra sedermera mycket framstående män
svensken Olaus Petri räknades bland hans
hänförda lärjungar. Den ene efter den andre begynte
att få ögon och sinnen öppna för kyrkans brister,
och svagheter. Nästan utan att Luther eller någon
annan själf märkte det, fortgick en förvandling
af hela det religiösa tänkesättet i staden, och klart
är, att äfven det sedliga lifvet skulle påverkas
helsosamt af »det nya vinet».
Till de yngre lärjungarne slöto sig äldre vänner
och gynnare, bland dem Georg Spalatin,
Lukas Cranach och Johan Bugen hagen,
stadens kyrkoherde, för hvilken Luther ofta gjorde
tjenst på grund af hans sjuklighet. Denna
vänskara, som år efter år ökades, hänfördes af
Luthers trosfriska personlighet, äfven utmärkt af ett
sundt skämtlynne, som han ärft af fadern. Kärft,
stundom grofkornigt var hans språk, men alltid
låg därunder en glödande nitälskan för sanningens
och rättfärdighetens sak. Luther måste,
liksom alla, bedömas efter sin tid, och han
kan ej fylla måttet för alla, men ärligheten och
trofastheten i hans öfvertygelse och i allt hans
görande och låtande kan ingen sanningskär förneka.
Han ville något och insatte hela sin kraft i sin
sak.
Hela Wittenberg skulle snart uppröras genom
den bekanta aflatsstriden. Här befann sig Luther
icke längre ensam. Länge hade det glimmat
under askan, och Johan Tetzels oförsynta
uppträdande rågade måttet. Ändå hade Luther själf icke
afsett något annat till en början än ien bestämd pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
