Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur den svenske bondens lif i forna dagar. Af Einar Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
adeln; landshandel förbjöds i allmänhet.
Handeln var städernas och borgarnes ensamrätt. Vid
införsel af sina varor till staden måste
landtmannen till och med erlägga tull. Jordbruket,
modernäringen, var styfbarnet för de styrande. Och en
missväxt drabbade gränslöst hårdt under denna tid.
Människan var värnlösare än nu gentemot naturen.
Dåliga voro förbindelserna, och så fick man
stundom äta barkbröd.
Undan hotet om lifegenskap räddades bönderna
genom Karl XI:s reduktion, som bröt adelsväldet
och lade bönderna åter direkt under kronan. Men
svåra lidanden kommo under Karl XII:s krig med
deras ständiga utskrifningar till krigstjenst.
Under hans tid var det sju gånger missväxt, delvis på
grund af vanskötsel. Vid Karls död hade
befolkningen minskats med en tiondedel, och det var de
arbetsföraste, som voro borta. Enbart i det af
naturen rika Skåne funnos år 1718 945
ödeshemman.
Äfven sedan stod jordbruket lågt och fick ringa
stöd af staten. Också importerades t. ex. år 1726
600,000 tunnor spannmål. Och samtidigt är
brännvinsbränningen i tilltagande. Såväl då
husbehofsbränningen var fri som på kronobränneriernas tid
under Gustaf IILs regering visade man, att man
lika litet förstod den fara för folkhelsan, allmän
ekonomi och samhället i dess helhet, som det
ohejdade brännvinsdrickandet medförde.
Från midten af 1700-talet kom dock en ljusning
på jordbrukspolitikens område. Särskildt togs ett
vigtigt steg framåt genom förordningen om stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
