- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1912 /
248

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur den svenske bondens lif i forna dagar. Af Einar Odhner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.

ligen endast vid de stora marknaderna, då folk
samlades från när och fjärran och en mängd affärer
af skilda slag uppgjordes.

Och hur skötte man jorden ? De ålderdomligaste
brukningssätt fortlefde vid sidan af försök till en
mera gifvande drift. Så kan ett studium af
jordbruket för hundra år sedan gifva en lärorik inblick
i nära nog hela denna näringsgrens
utvecklingshistoria. Det gamla lefver segt qvar vid det nyas
sida; detta gäller om arbetsmetoderna lika väl som
om tro bch folkseder. Så användes fortfarande
svedjebruk. Närmast detta ligger det s. k.
hackebruket, hvari äfven ingår en visss bearbetning af
jorden, ehuru på det enklaste och ofullständigaste
sätt. Det redskap man hade var då hackan, som i
äldsta tider endast var en trädgren med en
själf-vuxen »krok» på. Ett sådant brukningssätt förde
med sig, att jorden ofta öfvergafs, sedan den blifvit
utsugen. Detta är orsaken till att vi ännu midt
i djupaste skog kunna påträffa stora stenrös, en
gång med människohand hopplockade ur åkrar, som
kanske ej gifvit sädesskörd på hundratals år.

I äldre tider hade man ensäde, d. v. s. åkern
besåddes med säd år efter år, så länge den bara ville
gifva skörd. Detta efterträddes af det ännu i
början af 1800-talet synnerligen vanliga tvesädet, som
innebar, att hälften af åkern årligen låg i trade.
Med gödslingen var det dock vanligen klent
beställdt. Den gråa trädesåkern fick tjenstgöra som
en tröstlöst mager betesmark för en del kreatur.
Detta var åter ett slöseri med jorden, och så kom
tresädet, då man t. ex. odlade korn ett år, så råg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1912/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free