Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några drag ur den svenske bondens lif i forna dagar. Af Einar Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
som »Staffan, Staffan stalledräng vattnar sina
fålar fem». Då bjöds på traktering, oftast, som det
i allmänhet brukades, brännvin, ost och bröd. I
senare tider kommo sångarne till fots. En mängd
olika upptåg och spel kunde förenas med dessia
»Staffansgossarnes» vandringar, ja, till och med ett
mer eller mindre förtäckt tiggeri.
Bland årets fester må ytterligare nämnas
Valborgsmässoaftonen, då häxor och troll och
allt vinterns mörker skrämdes bort med eldar och
oväsen. Dagen firas ju ännu, särskildt i mellersta
och norra Sverige. Midsommaraftonen har
man sedan urminnes tid samlats till dans och lek
kring majstången; hvarje by hade fordom sin egen.
Det var en blommornas, fruktbarhetens, solens och
glädjens festdag.
Många trakter i vårt land äro berömda för sina
vackra, säregna lekar, danser och dansmelodier.
Vi kunna som exempel nämna Värmland och
Dalarne samt Skåne med dess majgrefvelekar. Utom
de månggestaltade danslekarna må påminnas om
våra många vackra melodier till polska och hambo,
skapade af slägtled af bygdespelmän. Byns
spelman var, som vi kunna förstå, en betydande
person. Bland musikinstrument var fiolen det
finaste och allmännaste; dessutom hade man
klarinetten och den egendomliga nyckelharpan. Det
tarfliga och lättspelta handklaveret tyckes i våra
dagar vara nära att uttränga de förra, men den
gamla, äkta allmogemusiken har nu också fått
sina vänner och räddare.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
