Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Frans Suell, den store Malmöborgaren. En kulturskildring af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ännu i 1700-talets senare hälft hade Malmö ej
mer än omkring 2,000 invånare. Men bland dessa
funnos redan då samma stora köpmansslägter,
hvilkas namn för skånska öron ega den rätta gamla
klangen och bland hvilkas ättlingar än i dag
finnas många af stadens bästa män, namn sådana
som Kockum, Dieden, Flensburg, Bager, Beijer,
Faxe, Falkman m. fl.
Förgäfves letar man dock i de nya
Malmökalendrarna efter ett af förra århundradets främsta
Malmönamn: Suell.
I detta eljest så minnesgoda samhälle tyckes
detta namn under många decennier ha varit dödt
och förgätet, ehuru staden har haft framför allt
en bärare däraf, Frans Suell, att tacka för senare
tiders storhet.
Till och med den graf, hvari denne man hvilar,
är försvunnen. Den påstås ha sin plats invid Caroli
kyrka framför gafveln till ett magasin, och hans
grafsten bildar delvis sockel — eller kanske är
det baksida — af ett monument öfver en af
stadens mindre kända landshöfdingar.
Endast en liten obetydlig och obeaktad
stenplatta, infälld i hamnkajens granitvägg, berättar,
att »1775 grundlades hamnen af Frans Suell».
Detta, förutom namnet på en liten gata, är tills
dato det enda äreminne, som Malmö stad rest öfver
den man, som samhället för 100 år sedan högt ärade
och prisade såsom sin »förste medborgare och
störste välgörare».
Först i våra dagar hafva pietetsfulla söner af
gamla Malmöätter beslutit att värdigt ära
minnet af den, som, i det han genom sin energi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
