Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Muhammed och muhammedanismen. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUHAMMED OCH MUHAMMEDANISMBN. 135
gått under, om icke en gynnsam utsigt hade yppat
sig, som förmått honom och hans vänner att
uppsöka en erbjuden vänlig fristad. Det yar Medina.
Från Jatrib eller Medina, Arabiens andra stad,
kommo esomoftast pilgrimsskaror till Mekka, och
Muhammed tyckte sig märka, att hån hade mera
sympatier att vinna hos dessa främlingar än hos
folket i hans egen stad. Slutligen kom det till
ett formligt beslut bland hans anhängare i
Mekka, att de skuile lemna den otacksamma staden,
ett beslut som sattes i verkställighet år 622, då
Muhammed med 100 män jämte qvinnor och barn
drog ut för att bosätta sig i Medina, som härefter
blef kalladt »profetens stad». Som bekant
betrakta muhammedanerna denna tilldragelse (Hidj ra
= brytningen) så vigtig, att de från densamma
tagit begynnelsen för sin tidräfcriing.
I Medina knöt Muhammed förbindelse med där
bosatta talrika judar, hvilka likväl höllo sig på
ett visst afstånd från den i deras ögon i Skriften
alltför okunnige araben. Dess fastare knöts
sambandet mellan »profetens» egna tillgifna lärjungar,
och Medina-tiden blef en blomstrings- och
eröfringstid för den nya religionen, om den också
betecknar en nedgång i Muhammeds eget
personliga lif. Efter Kadidjas död tog han den ena
hustrun efter den andra (till slut egde han 15) och
invigde härmed ett bruk, som hos hans
bekännare dragit ned qvinnan till mannens slafvinna
och i hög grad förslappat hans egen
ansvarskän-la. I Medina lät Muhammed bygga den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
