Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Reseminnen från Italien. Af D. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
hvardagsarbetets människor, de som också höra
historien till, fastän ingen känner deras namn.
Ett stycke från S:t Urbans graf passerade vi
Via Appias största grafvård, upprest öfver
Cecilia Metelia, en romersk matrona. Äfven denna
graf har under århundraden tjenat till fästning^
Här slutar den vackra, oberörda delen af den
gamla vägen. Den förvandlas så småningom till en
bred, förstadsgata, utan stenläggning, så att
dammet står som ett tjockt moln, när automobilerna,
passera. Innan vi sökte få tag i ett åkdon för
att fortast möjligt komma tillbaka till Eom,
gjorde vi dock ett besök i kyrkan San Sebastiano,
en af de sju vallfartskyrkorna, som alla
pilgrimer besöka, uppförd öfver ingången till
katakomberna med samma namn. Den helige Sebastian,
som enligt legenden på kejsarens befallning blef
bunden vid ett träd och genomborrad med pilar,
hade jag så ofta sett afbildad, att jag ej kunde
gå hans kyrka förbi.
Till de företeelser, som i det nutida Italien
särskildt intressera främlingen (från Norden, höra utan
tvifvel kloster och klosterfolk, liksom i öfrigt de
särskildt katolska seder och bruk, som äro oss så
främmande och dock genom böcker och taflor och
reseskildringar så bekanta. Jag hade ofta fått
ett sympatiskt intryck af katolicismen under den
första tid jag tillbragte i Södern. Det hvilar så
mycken poesi öfver många af de små
landtkyrkorna, och det finns så mycken naiv och okonstlad
fromhet hos befolkningen, att man ovillkorligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
