Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Torf som industri- och hushållningsbränsle. Af T. B. Olbers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORF SÅSOM INDUSTRI- OCH HUSHÅLLSBRÄNSLE. 163
priset på denna artikel väsentligt stegrades, hade
vi en högst obehaglig känning däraf. Huru
mycket mera då vid ett allmänt exportförbud.
Förr eller senare måste vi således vara
betänkta på att från våra egna naturtillgångar anskaffa
nödigt bränsle för att därmed ersätta hvad vi
i denna väg infört utifrån. Härvid hafva vi att
välja på hufvudsakligen fyra källor: de skånska
stenkolen, våra skogar, våra vattenfall och våra
mossar.
Importen af stenkol och koks från England har
de senare åren uppgått till i rundt tal 4 millioner
ton. De skånska stenkolsgrufvorna producera för
närvarande omkring 300,000 ton kol pr år och
kunna svårligen tänkas i väsentlig mån öka
denna produktion. Ehuru de skånska stenkolen
under den förut anförda vinterns stenkolsnöd —
glädjande nog — visade sig förvånansvärdt väl
hålla profvet, äro de dock på grund af vissa
egenskaper icke fullt egnade att användas i samma
utsträckning och för samma ändamål som
engelska stenkol. De äro alltså uteslutna från att i
nämnvärd grad fylla vårt bränslebehof, ty i
detta fall spela fattiga 10 o/o en mera underordnad
roll.
I stort sedt måste vi således tänka på att i
bränslet från våra mossmarker och våra skogar
finna ersättning för de engelska kolen.
Såsom industribränsle — och ännu mindre för
våra kommunikationsmedel — passar veden af våra
vanliga skogsträd icke synnerligen väl och
användes såsom sådant endast undantagsvis, äfven om
en af vårt lands största industrier — den norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
