Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Torf som industri- och hushållningsbränsle. Af T. B. Olbers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
detta nyvaknade intresse, som föranledde en liflig
efterfrågan efter bränntorfmossar och
anläggandet af ett stort antal nya bränntorffabriker.
Redan följande år sjönk priset på stenkol ner till sin
vanliga normala nivå, och det började se betänkligt
ut för torffabrikanterna, som med minskad
efterfrågan hade svårt att få debet och kredit att gå
ihop. Så länge arbetsprisen voro låga, gick det väl
an, ty med ränta, amortering och alla andra
kostnader inberäknade kunde en ton lufttorr torf
tillverkas till ett pris af 5 a 6 kr. och kunde inom ett
visst område ännu konkurrera med stenkolen. Värre
blef det, då stigande arbetspris ökade
tillverkningskostnaderna med några kr. pr ton, en
prisförhöjning, som torffabrikanterna endast med svårighet
och efter hand kunde förmå sin kundkrets att
betala i form af högre försäljningspris. Men i
och med detsamma hade bränntorfven förlorat en
del af sin konkurrensförmåga.
Ett bränsleämnes pris bör tydligen i främsta
rummet bestämmas efter dess brännvärde. Nu är
förhållandet mellan brännvärdena hos våra vanliga
bränslen: stenkol, torf och ved, såsom 1:1,8: 2,5,
det vill med andra ord säga, att 1 ton prima
engelska stenkol efter sitt brännvärde motsvarar 1,8 ton
prima bränntorf och 2,5 ton god, torr bokved.
Hvilketdera bränslet som bör ifrågakomma att
användas vid den större industriförbrukningen kan
således till sist hänföras till en enkel prisfråga.
Sätta vi ett medelpris af t. ex. 18 kr. pr ton
stenkol, så får torfven icke kosta mera än 10 kr. pr
ton för att kunna uthärda konkurrens. Då
väl i de flesta fall detta numera är tillverknings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
