Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Luther i Worms och på Wartburg. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
skap med några vänner, en augustinerbroder,
Nikolaus Amsdorf, samt en pommersk adelsman till
den gamla kejsarstaden Worms, där en gång i
tiden kejsar Ludvig den fromme hållit sitt hof,
när sändebud kommo från Norden och Birka med
begäran om en kristen lärare. Att Luther var
vid friskt mod, under det att flera af hans
vänner misströstade om den goda sakens utgång, visar
hans bekanta starka yttrande: »Om det också
funnes lika många djäflar i Worms som
tegelpannor på taken, så skall jag dit.» Många, höga och
låga, väntade hans ankomst med nyfikenhet, och
det berättas, att kejsaren själf icke gaf sig till
tåls, förrän han fått se den lille munken, som
väckt ett sådant uppseende i hans rike.
Riksdagen dröjde icke med Luthers sak. Redan
dagen efter sin ankomst blef Wittenbergaren
ställd inför den höga församlingen, som utom
kejsaren och rikets ständer räknade några »hospites»
eller gäster ibland sig, bland andra den unge
danske prinsen Kristian, sedermera Kristian III, som
befann sig i kurfurstens af Brandenburg följe, en
till en början lutherskt sinnad furste, som dock
sedan blef en af reformationens bittraste
motståndare
Det gick ett sorl genom församlingen, då
Luthers sak uppropades, och alla, från kejsaren själf
till lifdrabanterna vid dörrarna, gåfvo akt, då
Luther framträdde med dröjande steg och sänkt
hufvud.
Den tjenstförrättande »officialen» (andlige
domaren) Eck, bugade sig för kejsaren, en helt ung
man, som såg helt barnslig ut midt ibland alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
