Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ett nytt besök på öar i Venedigs laguna. Af Ebba Ramsay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Den andra kyrkan i Torcello var präktig äfven den,
men af en helt olika typ, hvilket också gör, att ett
besök på denna ö för älskare af kyrklig byggnadskonst
är så mycket mera lönande. Här var en vackert hvälfd
kupol i kyrkans midt det hufvudsakliga och tre smi
korta armar i vester, norr och söder endast af
underordnad betydelse. Det stora förfallet är i denna kyrka
märkbarare än i den förra, och man har förgäfves sökt
att anskaffa medel till dess bevarande åt eftervärlden.
Det var rätt egendomligt att från dessa verkligt
storslagna byggnader åter komma ut i den landtliga
omgifningen och i den sköna, solbelysta sommaraftonen
höra fågelsången. Aldrig hade jag förut sett något
som liknade Torcello — det ensliga i läget trots den
närbelägna storstaden med dess prakt och glans,
återstoden af forna tiders konst vid sidan af de under
träden belägna fattiga kojorna, allt uppfyllde mitt sinne
med en vemodsblandad beundran. Och detta intryck
förstärktes än mer, då gondolieren på hemvägen förde
mig till ännu en ö, liten, sandig och ödslig och endast
bebodd af ett fåtal munkar i ett gammalt kloster. »Sankt
Fransiskus i ödemarken» var det namn, man, lämpligt
nog, gifvit detsamma och ödemarksstämningen därute
förökades nu af långa solnedgångsskuggor och
dagrar. De enda träd, som syntes till, voro en stor s. k.
solf Jäder stall samt några cypresser, som växte upp ur
sanden. I klostret, så påstås det, har den helige
Fransiskus vistats en tid på vägen tillbaka från det heliga
landet, dit han i likhet med så många andra af sin tids
troende gjort till en samvetspligt för sig att vallfärda.
Den cell han då bebodde lär visas för besökande. Det
syntes, att munkarne här som annorstädes voro stora
blomsterälskare, ty den lilla trädgården var full af
lysande blommor. Klimatet här ute är dock ganska
ohelsosamt, hvarför brödernas antal stadigt förminskas.
Hela denna ö bär prägel af en ödslig vildhet, men den
som en gång landat där och trampat dess vinddrifna
sandreflar mottager ett intryck, som säkert blir honom
oförgätligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
