Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Sveriges förste statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRSTE STATSMAN.
11
mannens, så skulle han hafva skjutit ifrån sig ett
grundbegrepp, som ännu lefde i tidens
föreställningar om rätt.» Och här ser man bekräftad den
gamla sanningen, att en förändring eller
omgestaltning af ett tidehvarfs uppfattningssätt icke kan
och bör ske annat än småningom och med
betänksamhet, om ur förändringen skola växa goda
frukter. Att redan det steg, som af Birger i detta
afseende togs, var ett mycket stort och
betydelsefullt, framgår däraf, att den rättsuppfattning, som
låg till grund därför, i visst fall fortlefde under
århundraden. Visserligen åtnjöts lika arfsrätt af
borgerskapet enligt stadslagen och af
presterskapet från Johan IILs tid, men först i midten af
1800-talet beslöto rikets ständer — såsom
riksdagen då kallades — på förslag af konung Oscar
den förste att tillerkänna hvarje syster lika
arfsrätt med broder.
Ett annat minne af sin ingripande
lagstiftareverksamhet efterlemnade Birger i de af honom
stiftade †ridslagarna eller, såsom de sedan kallades,
ed-söreslagarna (edsvärjningslagarna). Det förra
namnet bära de, emedan de afsågo att i dessa
våldets och orons tider, då, såsom det hette, »lag satt i
spjutstångs ända», så mycket som möjligt
upprätthålla frid och ordning i landet. Den senare
benämningen hafva de efter den ed, som konungen och
med honom landets förnämsta män svuro folket att
efter dessa lagar styrka frid och rätt. De särskilda
lagarna handlade om hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid
och qvinnofrid. De häntyda på några af de
väsentligaste dragen i sedernas och
samhällsföThål-landenas skick på denna tid. De peka särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
