Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om konungens styrelsemakt enligt regeringsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KONUNGENS STYRELSEMAKT.
43
ra sig hvad 1866 års riksdagsordnings skapare, frih.
L. De Geer, en gång uttalade såsom sin uppfattning
af betydelsen af ordinarie och extra anslag. Vid
början af riksdagen 1876 hade den bekante,
inflytelserike riksdagsmannen i Andra kammaren
Karl Ifvarsson framställt i riksdagen en förfrågan
till friherre De Geer, huruvida från regeringens
sida benämningen ordinarie eller extra anslag
ansågs inverka på riksdagens rätt att ensam
bestämma beloppen. Härtill svarade frih. De Geer:
»Då grundlagen icke omnämner ordinarie anslag,
kan icke ensamt den omständigheten, att ett anslag
är uppfördt på ordinarie stat, utgöra ovillkorligt
hinder för riksdagen att ändra detsamma, hvartill
riksdagen däremot icke eger rätt med en gång
bestämda anslag, som äro nödvändiga för
upprätthållande af institutioner, hvilka äro bestämda i
grundlag eller allmän lag eller eljest tilkommit
genom konungs och1 riksdags gemensamma beslut,
eller sådana som icke kunde indragas utan
kränkning af enskild rätt.»
Konungen står i spetsen för hela
statsförvaltningen, som skötes af hans embetsmän, och
ärendena handläggas efter af honom gifna föreskrifter.
Han eger ock därför att i statsrådet utnämna
embetsmännen. Denna rätt är endast i fråga om lägre
tjenster öfverlemnad åt underordnade
myndigheter. »St ats tjensternas tillsättande är en af de första
befogenheter, som måste tillkomma konungen
såsom innehafvare af den styrande makten.» I
allmänhet är konungen icke bunden af de förslag till
tjensters tillsättande, som kunna vara af
vederbörande upprättade, utan kan gå utom dessa för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
