Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Några ord om de vexlande årstiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om de vexlande årstiderna.
Den lifgifvande kraften på vårt jordklot
kommer från solen. Solen är det, som ger blomman
färg och doft, som gör våra ängar gröna, som låter
buskar och träd utveckla sin fägring, som om
våren kommer växternas safter att sjuda och ger
bud åt växtligheten att skjuta knoppar, blad och
blommor. Solen sätter vattnet i kretslopp, låter
det under alla årstider afdunsta i form af
vattengas, som gör sin luftfärd och i mån af
lufttemperaturen, hvilken äfvenledes i hufvudsak
regleras af solvärmen, för oss ter sig såsom dimma,
moln, regn, snö eller hagel, sätter den atmosferiska
luften i rörelse och låter molnen segla lugnt och
stilla eller kommer skyarna att jaga hvarandra
mer eller mindre högt öfver våra hufvuden. Det
lif, som vi inom det kroppsliga förnimma och se
rundt omkring oss sjuda i alla möjliga former och
färger, har — näst Skaparen, som ju är upphofvet
till allt ioch som således äfven satt solen i
världsrymden såsom medelpunkten för ett särskildt
planetsystem — förnämligast solen att tacka för sitt
upphof. Solen är det äfven som åstadkommer
vex-lingen mellan årstiderna på grund af jordaxelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
