Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Augsburgska bekännelsen. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN. 69
I Luthers tankar »om en kristen människas frihet»
sågo nu många en vink om att en borgerlig
frihetsdag var uppgången för de förtryckta i samhället.
Öfverallt märktes jäsning och oro i bondeleden.
Slutligen kom det till öppet uppror i mellersta
Tyskland, och Luther måste ingripa med en skrift
mot »de rof vande och mördande bönderna». År
1525 — ett blodigt år i reformationens historia —
kufvades bondeupproret på ett ytterst våldsamt
sätt, och Luther måste nu i sin ordning varna de
adliga herrarna. Vid denna tidpunkt afrättades
den förut omtalade zwickauprofeten Tomas
Miin-zer, som framför andra gifvit bonderörelsen dess
våldsamma karaktär.
Nu var emellertid tiden inne för de evangeliska
att häfda sin ställning, för att den stora saken
ej skulle gå förlorad. För kejsar Karl V gällde det
att bringa Wormserediktet mot Luther och hans
anhängare i full verkställighet, men detta var
lättare tänkt än gjordt. Kejsaren hade krig både
mot Frankrike och Turkiet och ville ej gärna stöta
sig med sina tyska vasaller.
En riksdag sammanträdde år 1526 i den gamla
kejsarstaden Speier. Här beslöt man att
hänskjuta de religiösa tvistefrågorna till ett
kommande kyrkomöte. Under tiden skulle hvarje
riksstånd* förhålla sig så i fråga om Wormserediktet,
»som han kunde stå till svars med inför Gud,,
kejsaren och riket». Det fick alltså rätt att tills
vidare efter behag ordna de kyrkliga
förhållandena i eget land.
Nu kunde reformationen fritt utveckla sig un-
* Furste eller fri riksstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
