Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Barrträden och barrskogarna. Af E. Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Vi skola nu sysselsätta oss litet med huru
barrskogen som växtsamhälle gestaltar sig i vårt land,
hvilka dess vigtigaste former äro, huru dessa
uppkommit, och hvilka barrskogarnas kommande öden
kunna bli.
Barrskogens karaktär bestämmes naturligtvis i
första rummet af det träd, som är beståndbildande.
Vi få sålunda två hufvudtyper: granskogar och
tallskogar samt dessutom en öfvergångsform med
både tall och gran: barrblandskogar. Inom hvar
och en af dessa grupper finna vi dock många olika
typer, beroende på markens beskaffenhet, skogens
ålder och en del yttre faktorers inverkan, såsom
betning, skogsbrand o. s. v. för att icke nämna
människans direkta åtgärder. Att
markbeskaffenheten har ett stort inflytande på växtligheten,
är ju tydligt. Allt för fuktig mark är ett hinder
för uppkomsten af barrskog öfver hufvud taget.
Är marken däremot mycket torr och därtill mager,
så trifs icke granen, men väl tallen, och vi få då
den typiska tallheden.
På något mindre torr och ofruktbar jord kan
däremot barrblandskog eller ren granskog
uppkomma. Det är emellertid ingalunda så, att en
viss skogstyp är bunden vid en bestämd
markbeskaffenhet; tvärtom äro de andra nyssnämnda
faktorerna af djupt ingripande betydelse särskildt
för uppkomsten af de olika typer af tallskogar,
granskogar och barrblandskogar, hvarom vi snart
skola tala.
Ett växtsamhälle håller sig nämligen i
allmänhet icke konstant någon längre tid, utan är
underkastadt en ständigt fortgående utveckling och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
