- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1914 /
137

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ett blad ur historien om statshvälfningen 1809. Af B. Hennings

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT BLAD UR HISTORIEN OM STATSHVÄLFNINGEN 1809. 137

gen förtroendefullt vände sig till Napoleon. Man
trodde ytterligare, att, om man valde en för
Napoleon behaglig tronföljare, så skulle man till detta
pris kunna köpa sig en fördelaktig fred. Som en
särskildt lämplig tronföljare hade man nu tänkt
sig prinsen af Augustenburg, hvilken, så
hoppa-pades man, skulle medföra i det nya boet »ett
vederlag, som naturen själf tycktes anvisa»,
nämligen Norge. Härigenom skulle man få en
ersättning för Finlands förlust. Hvilket förvändt
politiskt betraktelsesätt detta var, det lärde man
sig sedermera nogsamt inse genom frederna i
Fredrikshamn 1809 och i Paris 1810. Napoleon
var för visso den siste, på hvilkens »ädelmod»
man kunde ställa några förhoppningar.

Gustavianernas ihärdiga fasthängande vid prins
Gustaf skänker någon förklaring till den ifver
Adlersparre till en början visade för att
genomföra sin Tibbleplan. Emellertid tog denna ifver
ett mera brådstörtadt slut än någon kunnat ana.
Adlersparre hade nämligen sammankallat ett möte
med sina officerare för att dryfta frågan, och
då på detta möte någon opposition spordes,
förklarade han plötsligt, att han uppgifvit hela
saken. Vi skola visserligen se Tibbleplanen
återvända senare, ehuru under ny gestalt, men den
omnämnda plötsliga omkastningen föreföll dock
äfven Adlersparres partivänner nyckfull och
egendomlig ^oêh bidrog att i någon mån sänka den
aktning han ännu i hög grad åtnjöt inom de
ledande kretsarna.

Nästa fråga af största vigt gällde
författningen. Regeringen insåg nämligen, att statsskic-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1914/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free