Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ett blad ur historien om statshvälfningen 1809. Af B. Hennings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BLAD Ull HISTORIEN OM STATSHVÄLFNINGEN 1809. 143
då som ett oafvisligt kraf fordrade, skapa sig en
egen, klar ståndpunkt i öfverensstämmelse
därmed och med följdriktighet fasthålla vid
densamma, lät han sig i sitt handlingssätt drifvas af
till stor del egoistiska bevekelsegrunder, och då
han rönte motstånd, visade han sig tvehågsen,
vacklande och outhållig. Med Tibbleplanen led
han nederlag, men med Håkansonska förslaget
led han ett än större nederlag, och därmed var i
själfva verket hans fall afgjordt.
Sedan vi nu sökt följa Adlersparres
uppträdande i de dagspolitiska frågorna, återstår att en
smula utreda hans förhållande till den fråga, som
kanske legat honom mest om hjärtat, nämligen
tronföljdsfrågan.
Det har förut nämnts, att prins Christian
August af regeringen påtänkts till svensk
tronföljare efter hertig Carl, och det torde tvifvelsutan ha
varit Adlersparre, som väckt dess intresse härför.
Prinsen blef helt naturligt snart underrättad om
de planer man i Sverige hyste med afseende å
honom och bragtes härigenom i en mycket
obehaglig ställning. Som en man af heder borde han
ju ej inlåta sig j)å förrädiska förbindelser med
sina fiender, men å andra sidan kunde han ej heller
göra sig alldeles främmande för det lockande
anbudet. För öfrigt var äfven prinsen vän af en
förening men, i motsats till de svenska
föreningsvännerna, till en förening mellan alla de tre
nordiska rikeria och understöddes härvidlag af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
