Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folktro och folksed. Af Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKTRO OCH FOLKSED.
203*
rådet. Till grund för dessa upptåg ligga
hedniska föreställningar. De äldsta kristna
missionärerna ifrade också emot dem och sökte utrota
dem, men de funno snart, att germanerna segt
fasthöllo vid sina gamla bruk, och man började
därför från kyrklig sida söka ge ett kristet innehåll
åt de hedniska sedvänjorna. Så fingo helgonen sankt
Steffan, sankt Niklas och andra öfvertaga den
ledareroll, som ursprungligen tillhörde en hednisk
gudomlighet. I nordvestra och södra Tyskland är
det den heliga Nikolaus som anför
ungdomsskaran. På vissa trakter ledsagades han af
Kristusbarnet, som belönar snälla och flitiga barn, under
det att Niklas straffar de elaka. I mellersta
delen af Tyskland kallas anföraren Knecht Ruprecht,
i Nordtyskland Skymmelryttare. Denne bär
ett-hästhufvud. I Pommern följes han af en bock,
som skrämmer och knuffar de barn, hvilka ej läst
sina böner ordentligt. Vi finna här flera drag,
som öfverensstämma med den nordiska
Staffansfiguren.
Få torde de ställen vara i vårt land, där det
gamla bruket att »sjunga Staffan» ännu
lefverqvar. På vandringar genom olika trakter af
Uppland har jag haft tillfälle att uppteckna åtskilliga
med denna åldriga julsed sammanhängande
traditioner och några Staffansvisor, som kunna vara
af allmännare intresse.
Tidigt på morgonen annandag jul lyser
plötsligt ett mångfärgadt skimmer in genom fönstret
i bondstugan, där vi befinna oss. Genast blir det
lif och rörelse därinne. »Det är Staffansgossarne,
som äro här!» ropas det, och då duger det inter-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
