Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om kooperativa föreningar. Af Elise Adelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KOOPERATIVA FÖRENINGAR. 225
banbrytarnes egna uppfinningar, ega de dock
förtjensten af att hafva sammanfört dem och
gifvit dem en sådan karaktär, att de blifvit en för
hela den kooperativa rörelsen nödvändig grundval.
Kooperationsrörelsen har nu fått många
anhängare, och bland de lan,d, som ha de flesta
konsumtionsföreningarna, står Ryssland främst. Därnäst
i ordningen kommer Frankrike.
I Schweiz utvecklade sig den kooperativa
rörelsen tidigt, och efter hvad man kan förstå,
tyckes den, liks.om i England, ha framsprungit hos
folket själft. Därstädes1 bildades den första
föreningen på 1840-talet, ett år efter allmän
missväxt, då lifsmedlen stego fruktansvärdt ’ i pris.
Fö reningen anskaffade för tämligen billigt pris
säd från utlandet, och efter den första föreningetis
föredöme bildades .snart flera föreningar. Ett af
de mäktigaste kooperativa företag förekommer
just i "Schweiz, nämligen »Allgemeiner
Consunivefein» i Basel,- som nu raknar 32,650 medlemmar.
Denna, förening började år 1884 med att, utom
andrå varor, afyttra äfven mjölk till sina
medlemmar. Som alla nya företag mottogs äfven
detta med tveksamhet, men det dröjde ej länge, innan
folk insåg och uppskattade de fördelar, som
blefvo följden af detta företag. Nu kan man säga,
att »Allgemeiner Coiisumverein» är ensamrådande
på Basels mjölkmarknad samt i trakten
däromkring. För öfrigt säljer denna konsumtionsförening
specerier, bröd m. m1. i så stor utsträckning, att
årsomsättningen år 1911 utgjorde öfver 23 mill.
francs. - , . ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
