Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om kooperativa föreningar. Af Elise Adelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KOOPERATIVA FÖRENINGAR. 231
lemnas som ränta piå andelarna och, sedan
afskrifning å inventarierna skett, 10 °/o afsättas till
reservfond, 5 o/o till qvinnornas hus och resten
återbetalas till medlemmarna allt efter hvars och ens
inköp.
Så hyrdes butik och lagerkällare och inreddes,
och sedan skulle varor anskaffas,, men det var
lättare sagdt än gjordt, ty hvart man vände sig,
svarade leverantörerna, att de ej kunde fullgöra
deras beställning. Detta kom sig af att
minut-handlarne sammanslöto sig mot det nya
kooperativa företaget, och1 att de förmådde grosshandlare
och agenter att ej bispringa »Svenska hem».
Genom kooperativa förbundet kommo de dock i
förbindelse med grosshandelsfirmor, som levererade
varor åt dem, och sedan satte de sig i direkt
förbindelse med utländska firmor.
Intresset för »Svenska hem» har från början
varit stort, och föreningens medlemsantal har
ständigt ökats. Redan år 1906 fick »Svenska Hem»
upprätta en filial, och för närvarande har
föreningen flera filialer i Stockholm och en ute på
Lidingön. Under de två första åren gick föreningen
med förlust, men affärerna förbättrades sedan, så
att den redan 1907! kunde utdela 1 V2 % å, köpta
varor och 1912 3 °/o. Försäljningssumman har för
hvarje år varit i stigande och utgjorde 1912 öfver
575,000 kronor. Samma år utgjorde
medlemsantalet 2,316.
Produktionsföreningarnas tillkomst
har blifvit en gifven följd af
konsumtionsföreningarna, ty när dessa senare blomstrat upp och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
